Klassikern klar

Helgen spenderades i Stockholm där det var dags att sätta P för min svenska klassiker genom att springa Lidingöloppet. Det gick bra och nu är det gjort. Pigga ben nästan hela loppet. Sprang uppför i nästan alla backar, det var mest nerför som jag fick gå på grund av smärta i knäna. Bra flås och vid gott mod hela tiden. Löpning är verkligen inte min grej men det här var faktiskt ganska skoj trots allt.

Första 5,5 km gick på 38 minuter och 4 sekunder, första milen på 1.11.22, 15 kilometer passerades på 1.48.31 och 20,2 kilometer på 2 timmar 31 minuter och 13 sekunder. 25 km passerade jag på 3.07.49 och jag gick i mål på sluttiden 3.44.50. Det gav mig en 9167 placering. Lite öm i ljumskar, under fötterna och i knäna men annars är jag ganska pigg.

Stort tack till Palle, Peter, Ylva och Uffe som bjöd på kost och logi natten mot lördag och lika stort tack till Gissur, Erika, Rebus och Kitty som bjöd på kost och logi natten mot söndag.

Mest största tacket till Jenni som ställt upp och släppt iväg mig på all träning trots att det betytt ensamma kvällar i soffan, som låtit mig köpa dyra cyklar och skidor, och framför allt: som peppat och hejjat på mig.

Jo just det. Har ju allt sedan Vätternrundan försökt få tag i bilder från loppet. Det var många i min grupp som fotograferade, såväl åkare som ledarna från Motala AIF och funktionärerna i följebilen. Men jag har gått bet på att få tag i några bilder. Tills i lördags. Stod vid starten när jag tyckte mig känna igen en karl. Frågade och jodå, visst hade han cyklat VR's klassikerlösning i startgrupp II. Bilder hade han också, i alla fall en gruppbild från målgången. Så här kommer den sent omsider.